Rättelser & tillägg

Om författarna

För en kortfattad förklaring av många datalogiska begrepp, se ADB-ordlista.

I genomgången nedan ges kompletterande information och hänvisningar till andra mer specifika webblänkar som kan vara till nytta.

Historien

Sid 7 om Konrad Zuse

Zuse avled 1995. För mer information, se The Life and Work of Konrad Zuse

Sid 13 Bildtexten om Jack Kilby

Kilby, som fick Nobelpriset i Fysik år 2000, avled i juni 2005.

Datorerna

Sid 20 om avbrott

För mer information, se Avbrott och I/O-portar hos PC-datorer.

Sid 33, 1:a stycket

Överföringshastigheten för USB version 1 är 12 Mbps, dvs 12 megabit per sekund (=1,2 MB/s), inte 12 MB/s. För Firewire gäller också att måttet ska vara MBps, inte MB/s, dvs rätt hastighet är 400 Mbps (=40 MB/s).
År 2001 kom USB version 2.0, med teoretiska överföringshastigheten 480 Mbps (48 MB/s), vilket innebär att USB även kan användas för att ansluta enheter där man behöver hög överföringshastighet, t ex hårddiskar, flash-minnen, bandstationer, nätverkskort m m.

Sid 42, avsnittet om mus

Numera är det vanligt att ansluta mus till en USB-port i stället för serieporten. Även s k trådlösa möss är vanliga.

Sid 42-43, avsnittet om Scanner

Moderna scanners ansluts ofta till datorn via USB-port.

Sid 56, 2:a stycket

I mars 2000 sålde SGI Cray Research till Tera Computer Company.

Sid 57, 2:a stycket

Största PC-tillverkare är numera företaget Dell som främst säljer via Internet/postorder. Compaq är uppköpt av Hewlett Packard.

Operativsystem

Sid 62 om virtuellt minne

Avsnittet om minneshantering är mycket kortfattat. Om du vill veta mer om detta kan du läsa artikeln Minneshantering.

Sid 69 om Windows NT

I likhet med UNIX har Windows NT rötter som går tillbaka åtminstone till 70-talet. För en introduktion till detta intressanta ämne, se Windows NT and VMS: The Rest of the Story

Sid 70 mer om Windows NT/2000

I motsats till Windows 95/98 är Windows NT/2000 ett äkta 32 bitars operativsystem. Arbete pågår också på att ta fram en 64 bitars variant av Windows 2000 (till Intels nya Itanium-processor).

Windows NT/2000 har betydligt bättre säkerhetsfunktioner än Windows 95/98. Detta gäller det mesta: filsystemet NTFS, inloggningsförfarande (med användarnamn och lösenord) och behörighetskontroll av tillgång till filer och program, minnesskydd för att förhindra att olika program kan inkräkta på varandras minnesareor och/eller krascha systemet m m.

Windows 2000 tillhör Windows NT-familjen (om vi använder NT-versionsnummer borde Windows NT 5.0 vara den naturliga beteckningen). Att Microsoft valde att kalla den nya NT-versionen för Windows 2000 har främst kommersiella motiv.

Vad är då nytt i Windows 2000 jämfört med föregångaren NT 4.0? Ja, det finns givetvis många deltaljförbättringar, såsom bättre hårdvarustöd (och "plug and play"-funktioner), enklare installationsverktyg m m. När det gäller operativsystemets mer grundläggande funktioner har främst nätverkshanteringen genomgått förändringar. En intressant och viktig detalj i det sammanhanget är att den grundläggande nätverkshanteringen nu baseras på protokollfamiljen TCP/IP, i st f Microsofts eget NetBIOS. En viktig nätverksnyhet, som Microsoft brukar framhålla, är katalogtjänsten Active Directory, som är en "distribuerad databas", vilken möjliggör flexibel administration av användare, rättigheter m m i nätverk. Förbättrade säkerhetsfunktioner har också införts, bl a en variant av programsystemet Kerberos som hanterar autentisering över nätverk.
Anmärkning: I motsats till Windows NT 4.0 kan inte Windows 2000 köras på DEC Alpha AXP.

Tillägg: De två senaste versionerna av Windows NT kallas XP (desktop-version) och Windows 2003 (server-version).

Sid 75, avsnittet Standardisering av Unix

X/Open bytte 1996 namn till Open Group. Unix International och Open Software Foundation har upphört att existera och de flesta medlemmarna har anslutit sig till Open Group. Det finns nu också en gemensam UNIX-standard, Single UNIX Specification (publicerad av Open Group).

Sid 77, avsnittet Andra operativsystem

Apples datorer använder numera ett Unix-baserat operativsystem, kallat Mac OS X. I botten på detta finns den "fria" Unix-varianten FreeBSD. AmigaDOS och OS/2 har i princip försvunnit. Detta betyder att det numera egentligen bara finns kvar 2 familjer av operativsystem: Windows och Unix.

Mer information: Kompletterande material finner du i Operativsystem, samt i artikelsamlingen Unix/Linux och Internet i svensk datapress, där särskilt operativsystemet UNIX och den fria varianten Linux behandlas, men flera artiklar rör även DOS, OS/2 och Windows NT. Martin Fahlgren, en av författarna till Datalogiboken, har också skrivit kursmaterial om UNIX, se UNIX-kurser för mer information.

Programmering

Sid 93 om Objektorienterade programspråk

Microsoft har, under ledning av Turbo Pascal:s skapare Anders Hejlsberg, utvecklat ett Java-liknande programspråk som fått namnet C#.

Sid 94 om Funktionella programspråk

Det idag populäraste funktionella språket är förmodligen Haskell.

Sid 95 om Specialspråk

Det finns numera flera språk vars främsta användningsområde är webbserverbaserad programmering (programmet exekveras hos en webbserver för att skapa dynamiska webbsidor). Dit hör det populära PHP och serverbaserad Java (Servlets och JSP), men i detta sammanhang bör även nämnas Microsofts tekniker ASP och dess efterföljare ASP.NET. Ihop med ASP används huvudsakligen VBScript, medan man med ASP.NET i princip kan använda vilket programspråk som helst, även om de vanligaste är C# och VB.NET (Visual Basic).

Se Programmering för mer information om olika programspråk m m.

Intern datarepresentation

Sid 116, Teckenrepresentation

De första 32 tecknen i ASCII-tabellen används som styrtecken i bl a datakommunikation. I ASCII-styrkoder redovisas dessa, med korta förklaringar till användningsområde.
ASCII-tabell innehåller alla skrivbara 8-bitars ASCII-tecken (s k utvidgad ASCII).
IBM-ASCII-tabell innehåller de skrivbara 8-bitars tecken som ingår i IBM:s DOS-teckentabell 850 (s k utvidgad IBM-ASCII).
teckenkodshybriden UTF-8 blir nu allt vanligare. Denna teckenkod använder variabelt antal (1-4) bytes för att representera Unicode-tecken: De tecken som ingår i 7 bitars ASCII kodas med 1 byte, medan övriga tecken kodas med 2-4 bytes beroende på Unicode-symbolen.

Se Övningar i intern datarepresentation om du tycker att du har behov av fler övningsuppgifter.

Datakommunikation

Sid 158-159, Hayeskommandon

Se Hayeskommandon för en utförligare kommandosammanställning (och övningar).

Sid 148-149

I boken är tabellen med V- och X-serien kortfattad. Här finner du en utförligare lista: ITU-T:s rekommendationer.

Sid 150

Traditionella modem för en tynande tillvaro. Numera dominerar bredbandsförbindelser, särskilt i städerna.

För att spara plats och för att spara tid vid datakommunikation av olika slag, har filkomprimering blivit allt vanligare, inte minst i Internet. Se Filkomprimering, en introduktion om du vill veta mer om de vanligaste komprimeringsmetoderna.

Internet

Sidan 188, Subnät

Lokala nät indelas ofta s k subnät. För mer information om i detta, se Subnät

Sidan 188, IPv6

Se följande artiklar ur datatidningen Datateknik för mer information: Nya Internetprotokollet är redo att ta över och IPv6: Övergång i tre steg.

Sidan 189, Protokoll

För mer information om hur TCP/IP-protokollstacken fungerar, se Protokoll och portnummer i TCP/IP.

I TCP/IP utnyttjas protokoll- och portnummer för att ange protokoll/tjänster.

Sidan 197ff, om begreppet domännamn

Enligt den moderna terminologi som börjat slå rot bör det som i texten benämns domännamn i stället kallas domänadress. En domänadress består av två delar enligt modellen datornamn.domännamn, t ex www.sunet.se, där alltså www utgör datornamnet och sunet.se domännamnet. Lägg alltså märke till att domännamn enligt denna terminologi bara utgör en del av domänadressen.

Mer information: I Internet-sammanhang används många förkortningar. Se Internetförkortningar för en sammanställning av de vanligaste. För mer information om olika aspekter av Internet, se artikelsamling från InternetGuiden.

DOS i praktiken

Sidan 217

Detta kapitel heter "DOS i praktiken" och i texten talas om "DOS-kommandon" och "DOS-fönster". Dessa begrepp är egentligen felaktiga när man arbetar med textbaserade kommandon i t ex Windows 2000, där operativsystemet DOS som sådant inte existerar. I sådana sammanhang är det korrektare att säga att man startat en kommandotolk och arbetar med textbaserade kommandon.

Sidan 218, Kataloger

I Windows 95 införde Microsoft begreppet mapp (folder på engelska) för att beteckna det som i detta kapitel benämns katalog. Begreppet katalog godkänns dock fortfarande av auktoriteter som Svenska datatermgruppen, varför det bör betraktas som korrekt. De som förespråkar övergång till Microsofts terminologi brukar peka på att ordet katalog ingår i begreppet katalogtjänst, vilket inte har något som helst att göra med mappar, utan är en slags hierarkisk databas som lagrar information om användare, filer m m. Med detta i åtanke skulle användning av begreppet "mapp" minska risken för missförstånd.

Sidan 222

Beskrivningen av operativsystemets uppbyggnad stämmer inte för moderna Windows-versioner: IO.SYS och MSDOS.SYS används ej och kommandotolken körs som ett program under Windows. I Windows 2000, Windows XP etc finns dessutom, förutom COMMAND.COM, även den modernare kommandotolken CMD.EXE. Båda kan startas via Startknappen, menyalternativet Kör, varefter man skriver in COMMAND resp CMD.

Mer information: Artikeln DOS-grunder behandlar elementära DOS-kunskaper. Den innehåller även några enkla övningar. Moderna PC-datorer brukar ha ett speciellt ROM-baserat SETUP-program, med vilket man kan ändra vissa hårdvaruinställningar m m. Se SETUP-programmet.

Anmärkning: Detta bokkapitel finns nu on-line i PDF-format, se DOS i praktiken.

DOS-kommandon

Sidan 312

Kommandot DELTREE finns ej i nyare Windows-versioner. I stället har man kompletterad kommandot DEL med växeln (parametern) /S, som medför att även underkataloger raderas.

Sidan 312

I avsnittet om kommandot DIR står "DIR /O<F". Det ska enbart stå "DIR /O".

Anmärkning: Kapitlet finns nu on-line i PDF-format. Det ingår i DOS i praktiken (bläddra fram till kapitel 10).