Vem är Finlands störste kändis? Om man, som en finsk tidning nyligen gjorde, kollar sökmotorerna på WWW så får man svaret Linus Torvalds. Aldrig hört talas om honom? Inte så konstigt kanske, men om du är intresserad av ett kraftfullt operativsystem för din PC så kommer du att uppskatta hans insatser.
Hösten '91 gjorde han sitt dittillsvarande arbete tillgängligt på Internet och allt fler började bidraga till projektet - att bygga ett helt fritt Unix operativsystem för Intels x86 processorer. I mars '94 kom version 1.0 men Linux uppskattades redan då ha cirka 100.000 användare spridda över hela klotet.
Idag är Linux uppe i version 2.0, kan köras på såväl x86-processorer
som Power MacIntosh samt Digitals Alpha-processorer och har även stöd
för multiprocessormaskiner. Beräkningar pekar mot att någonting mellan
en och två miljoner Linux-system är i drift, ofta som webservrar eller
gateway till Internet för ett lokalt nätverk. Linus Torvalds har en
forskningstjänst på universitetet där han i huvudsak kan ägna sin tid
åt Linux och inbjuds ofta att tala om Linux på olika konferenser
världen runt.
[ Uppdatering: Linus Torvalds har fått jobb ute i den
riktiga världen. I mars '97 börjar han på Transmeta,
Santa Clara, Californien.
Transmeta är inte involverat i utvecklingen av Linux
men Linus kontrakt medger tid för fortsatt arbete med Linux. ]
Linux erbjuder ett fullt 32-bitars, multitaskande fleranvändarsystem med fungerande minnesskydd, d.v.s. utnyttjar processorn till fullo, skyddar olika användares filer från andra användare och tillåter inte enskilda program att krascha hela systemet. För grafiska applikationer kan man använda olika fönsterhanterare men i botten ligger alltid The X Window System som en grund. Genom de olika fönsterhanterarna kan man få systemet att se väldigt olika ut; allt från Windows95-likhet till Amiga Workbench och åtskilligt däremellan.
När du tar hem en Linuxdistribution, antingen via ftp från Internet eller köper en CD-ROM, så får du inte bara själva operativsystemet utan även en stor mängd fri programvara för administration och användning av systemet. Texteditorer, bild/ritprogram, mailhanterare, webservers; allt du kan tänka dig finns med - gratis och med källkod. På en del CD-ROMs ingår kommersiella program, som exempel kan nämnas RedHats distribution där bl.a. kommersiella X-servers ingår, den fria X-servern, XFree86, stöder ännu inte alla grafikkort eftersom en del tillverkare, t.ex. Matrox, inte velat släppa programmeringsinformationen fri. Matrox har dock ändrat sig och stöd för Matrox's kort är på gång även från XFree86.
Observera att GPL-licensen inte lägger några hinder i vägen för att sälja kommersiella program tillsammans med en Linuxdistribution, och dessa program är alltså inte fria och kommer inte med källkod. Resten av Linuxdistributionen är dock fri och finns tillgänglig via ftp. Tidigare har det stora problemet för Linux varit bristen på populära kommersiella program men det har ändrats på sista tiden. Exempelvis håller tyska StarOffice just nu på att portas till Linux och kommer för ickekommersiellt bruk att vara gratis!
Ett par exempel på kommersiella program för Linux:
Dessutom finns det en oerhörd mängd högkvalitativ fri programvara att tillgå på Internet, program ursprungligen utvecklade för andra Unixsystem. Dessa program har utvecklats i en kultur där källkoden alltid varit fri och tillgänglig vilket ofta lett till att program utvecklats till mognad av ett antal olika programmerare istället för att varje enskild programmerare utvecklar ett eget halvdåligt program.
Men krångligt är det väl fortfarande? Tja, det är inte att bara att slänga i CD'n och trycka på Installera, men att första gången sätta upp ett Windows95-system och få allt att fungera är inte lätt det heller, Linux är egentligen bara krångligt på ett annat sätt. Till Linux medföljer dock ett stort antal hjälpfiler och det finns bra böcker (på engelska, ofta med medföljande CD) som hjälper dig att komma igång.
DOS och 16-bitars Windows samt MacIntosh-program kan köras under Linux m.h.a. emulatorerna Dosemu, Wabi och Executor. De två sista är dock kommersiella program, men arbete pågår på en fri Windows-emulator, Wine.
Men varför byta, Windows95 funkar ju helt OK? Stabilitet, kraftfullhet, valfrihet. Min P133:a arbetar med anständig hastighet under W95, under Linux... På de 2 månader jag haft Linux på maskinen har den inte kraschat en enda gång, W95 har på 1 månad kraschat 7 gånger, och då används W95 maximalt 10% av tiden.
Av Michael Tempsch
Epostadress: d1temp@dtek.chalmers.se
