Lär dig FTP

nr 4/5-95

LÄR DIG FTP

Det ger dig tillgång till de största arkiven på Internet En av de tidigaste funktionerna som behövdes på Internet var att kunna överföra filer mellan olika datorer. Därför skapades ftp (File Transfer Protocol), ett program som trots många år på nacken används flitigt än idag.

Trots den enorma tillväxten av Gopher och World-Wide-Web, så är det fortfarande ftp som står för den största delen av all trafik på Internet. Detta är inte så konstigt om man betänker att ett vanligt www-dokument består av en textfil på något dussin kilobytes plus några bilder på kanske hundra kilobytes sammanlagt. En ftp-fil däremot kan utan vidare komma upp i över en megabyte (mb) i storlek. Men vad är ftp? Egentligen kan man säga att ftp består av två olika delar:

1 Ett program som alltid är uppe och kör på den dator dit filer ska skickas eller hämtas. Programmet brukar kallas ftp-server och körs oftast på större datorarkiv och hanterar många inkommande förfrågningar om filöverföringar.

2 Ett litet styrprogram som låter en användare dirigera filkopieringar på olika sätt. Styrprogrammet kallas, kort och gott, ftp. Det är det program du använder från din Mac, PC, eller ditt Unix-konto.

Vilka verktyg behövs
ftp kan man använda på flera olika sätt. Det finns dels program som är specialgjorda för att köra ftp, sedan finns det program som har ftp inbyggt i sig, och till sist finns det möjligheten att hämta filer via ftp genom vanlig epost (se rubriken Om du bara har epost på nästa uppslag).
Det vanligast sättet att använda ftp är från kommando-prompten på en Unix-värddator (terminaluppkoppling). Då heter programmet du använder ftp, kort och gott. För att kunna köra det behöver du ett konto (uppringd förbindelse via modem) hos någon Internet-återförsäljare.

Om du använder ett av de ftp-program som du kör direkt från din dator (till exempel Netscape, Fetch, Anarchie, etc.) så behöver du använda din slip-förbindelse för att låta ditt lokala ftp-program nå ut i världen.

Om du använder ett program för att navigera Gopher eller www, så finns det inbyggda funktioner för att föra över filer via ftp. Programmen väljer då vissa standardinställningar som inte går att ändra vilket givetvis är en begränsning, men standardinställningar finns ju av en solklar anledning: Det är det man använder oftast.

En liten testkörning
För att beskriva de vanligaste kommandon man ger till ftp-programmet ska vi ta med dig ut på en liten testkörning med vanlig terminaluppkoppling.

Vi börjar vid kommandoprompten. När du startar ftp ska du ange vilken dator på Internet som du vill koppla upp dig mot. De flesta datorer som huserar ftp-arkiv brukar därför, för enkelhetens skull, också kallas ftp punkt någonting. Ange ftp ftp.sunet.se och ftp-programmet kommer nu att koppla upp sig mot den dator vi angivit och "knacka på dörren".

Den svarande datorn kommer att presentera sig via vårt ftp-program och fråga om vår behörighet. Vi anger namnet anonymous, vilket betyder att vi inte har något användarkonto på just den värddatorn, utan vill bl i insläppta till datorns allmänningar. Det är vanligt att den svarande datorn begär att vi skriver vår kompletta epost-adress i lösenordsfältet. Denna text syns, ekas, av säkerhetsskäl inte på skärm en, så håll tungan rätt i munnen och skriv rätt.

Nu har vi lyckats logga in som en anonym gäst på svenska universitetsnätets, Sunets, ftp-server. Bland annat får vi reda på hur många användare som finns, ett antal som är maximerat till 400 stycken. Sunet är ett av världens största arkiv och många anknytningar tas upp av amerikanska eller japanska "surfare".

Vi står nu i toppen av den biblioteksstruktur som Sunet har upplåtit för anonyma gäster. Skriv nu in kommandot ls som betyder list files, precis som vid prompten på en vanlig Unix-dator.
ls-kommandot ger ganska mycket information, men det som just nu är intressant är vilka bibliotek och filer som finns att tillgå, och hur stora filerna är. Filstorleken visas i det femte fältet.

Underbibliotek som etc, sbin eller usr är inte avsedda för gäster (trots att vi kan se dem) utan det är istället pub för Public (allmänt) som innehåller godbitarna.
På alla större arkiv finns det även en möjlighet att ladda ner en komplett lista över alla filer som finns, så att man kan leta ²offline² i lugn och ro, vilket även innebär att man lämnar en av de begränsade platserna till någon annan. Filerna som innehåller listan brukar heta ls-lr eller liknande. I Sunets arkiv kan man notera att den filen är drygt 26 megabytes stor.

Kommandot för att förflytta sig i biblioteksstrukturen heter cd (change directory).
För att stiga ner i ett bibliotek skriver vi bibliotekets namn efter cd-kommandot. Vill vi istället gå ett steg upp ur det bibliotek där vi står, skriver vi bara cd..(obs: två punkter).

Kom ihåg att alltid slå kommandot ls efter att du har bytt nivå med hjälp av cd. Det måste du göra för att se vad biblioteket innehåller där du befinner dig.
Vi väljer att förflytta oss vidare ner i underbiblioteket etext där olika texter lagras i elektronisk form.
När man vill ta hem en fil ur biblioteket ger man kommandot get med namnet på den fil vi vill ha.

För att kunna se hur långt en filöverföring har kommit, kan man ge kommandot hash, som instruerar vårt ftp-program att skriva ett #, hash-tecken för varje överförd kilobyte.

När allt är klart, stänger vi vår session mot ftp-servern för den här gången med kommandot close. Filen vi nu fört över kommer att återfinnas i det lokala bibliotek vi stog i när vi började vår ftp-session.

Tips om andra kommandon
ftp-programmet innehåller några tiotal olika kommandon, varav de flesta aldrig används. Du behöver dock kunna några till för att kunna använda ftp på ett säkert och bekvämt sätt:

För att föra över vanliga text-filer fungerar ftp utmärkt i standardläge, men om du skall föra över ett program eller en dokumentfil skapat i till exempel MS Word så kan det bli problem. Anledningen är att ftp normalt bara använder 7 av 8 möjliga bitar i standardläge. Ska du föra över en fil som använder alla 8 bitarna i en byte för information, som en programfil eller komprimerad fil gör, måste du ge kommandot binary . ftp-programmet kommer då i fortsättningen att använda 8-bitars dataöverföring.
Ett annat kommando som inte är livsnödvändigt, men som man uppskattar när man vill föra över många filer efter varandra, är mget (Multiple get). Med vanliga get ger man ett namn på en fil man vill hämta hem medan mget vill ha ett mer mångtydigt namn. mget foo* kommer till exempel att hämta ner alla filer som börjar på foo. Stjärnan betyder "vad som helst". *foo skulle istället hämta hem alla filer som slutade på foo. Motsvarande kommandon för att skicka upp filer är put och mput.
När man hämtar hem filer vill man ibland ändra destinationsbiblioteket. Det gör du med kommandot lcd (Local change directory).
Ett annat bra tips är att du kan ange två argument till get, det vill säga ändra filnamnet medan du tar hem en fil, där det första är namnet på den fil du vill hämta hem och det andra är det namn som du vill att filen ska ha i ditt lokala bibliotek (se punkt 1 under felsökning i ftp i nästa stycke).

ftp-kommandon

get x - hämta hem filen med namnet x.
mget x* - hämta alla filer som börjar på x.
put y - Skicka upp filen y.
mput y* - Skicka upp alla filer som börjar på y.
ls - Lista vilka filer och bibliotek som finns där man står.
dir - Samma som ls. Vissa program ger mer information.
binary - Ställ ftp-programmet i binärt överföringsläge.
pwd - Vilket bibliotek står man i nu? (Path for Working Directory.)
close - Stäng ftp-sessionen mot ftp-servern.
open [värddatornamn] - Öppna en ny ftp-session till ftp-servern x, utan av avsluta ftp-programmet.
quit - Avsluta ftp-programmet (stänger också ftp-session om ej gjort). ? Visar alla kommandon.
lcd y - Ändra på vilket ställe filer laddas ner lokalt till y (även var filer hämtas ifrån med put och mput).

Hur hittar man?
De flesta ftp-arkiv brukar likna varandra i stort, hur underbiblioteken döps och vad filerna kallas. I toppen av varje filstruktur ligger oftast en handfull bibliotek och lika många filer. Det enda underbiblioteket som intresserar oss som anonyma besökare är pub den allmänna arean. Men innan man går ner där och letar så kan det ofta vara idé att ladda ner någon av de filer som ligger bredvid och solar sig. Vanliga namn på bibliotek och vad de kan innehålla:

etext - Elektro-text. Böcker, tidningar med mera, i elektronisk form.
ezines - Elektroniska Fanzines. Hobby-tidningar med mycket varierande innehåll och kvalité.
pc - PC-program.
msdos - Samma som ovan.
micros - Övergripande bibliotek för både mac, PC och andra datorer.
mac - Macintosh-program.
nir - Networked Information Retrieval. Samlingsnamn för sökverktyg på Internet.
X11 - Program-filer för Unix-windows.
x500 - Program-filer för sökning i hierarkiska databaser med personinformation.
library - Information om "riktiga" bibliotek på Internet.
misc - Miscellaneous Diverse. Kan ibland gömma det man letar efter.
mirror - Här under finns "speglar" till andra ftp-arkiv. Brukar uppdateras varje natt.
news - Bibliotek för Usenet. Kan innehålla både program och nyheter.
incoming - Här har ofta anonymous-användaren rätt att lägga upp nya filer.
uploads - Samma som ovan.
doc - Dokumentation. Manualer och information om olika program.
bin - Brukar innehålla ftp-serverns egna program. Ej för besökare.
etc - Mer filer som ftp-servern använder. Se ovan. pictures Bilder, så klart, men kan även innehålla program för bildbehandling.
sounds - Ljud, men även program för ljudbehandling, Midi, patchar till synthesizers, etc.
mime - Program eller information om Multimedia Internet Mail Extension ett e-postformat.
1, eller likn. - Många arkiv lägger siffror 0-9, och/eller a-z i toppen av biblioteksstrukturen för att lägga filer och program i ordning, sedan skapar man länkar till dessa bibliotek på andra ställen i biblioteksstrukturen.
usenet - Program för Usenet eller bibliotek som innehåller själva nyheterna om Usenet.
news - Samma som ovan.
FYI - For Your Information. Ungefär samma som FAQ (Frequently Asked Question).

Felsökning i ftp
Det vanligaste felet med ftp, brukar vara att det är alldeles för många inloggade på den server du försöker nå. Detta kan vara svårt att få reda på direkt eftersom servern vid ett sådant tillfälle brukar vara så pass upptagen att den kan ta flera tiotal minuter på sig att svara.

Om svaret från servern dröjer i mer än trettio sekunder efter att du först kontaktat den kan du anta att den har för mycket att göra.

Ett annat vanligt fel är att man väntar för länge med att skicka några kommandon till servern. En server brukar normalt låta dig vara inaktiv i exakt femton minuter innan den stänger din anslutning, för att inte p latser skall tas upp av folk som av någon anledning lämnat datorn och glömt bort att de är inloggade.

Vissa väldigt stora arkiv och bibliotek ger dock stort utrymme för meditation och en kvart går ju som bekant fort när man har roligt.

På grund av detta så är det ingen fara att avbryta en ftp-session om du, till exempel, plötsligt inser att jätte-filen du håller på att hämta hem kommer att ta hela natten. Det är bara att avbryta ftp-programmet (eller till och med stänga av datorn). ftp-servern kommer att upptäcka att du inte vill vara med längre och kommer att ge din plats till någon annan.

Ibland klagar ftp-programmet på att den inte kan skapa filen som du försöker hämta hem med get. Det finns flera olika felkällor:

Om du använder en PC så har Microsoft sett till att DOS bara kan lagra filer med korta filnamn, vilket innebär att ditt ftp-program helt enkelt inte kan skapa filen "pretty-damn-cool-game.zip.tar.Z" på din lokala hårddisk. Pröva att skriva get långtnamn mellanslag "kortnamn", där "kortnamn" blir det nya lokala filnamnet.
Du kan ha slut på diskutrymme där du försöker lägga filen.
Om du använder ett lokalt nätverk kanske du saknar rättigheter där du försöker lägga filen.
Det kan finnas en annan fil med samma namn och ditt ftp-program är så hopplöst bakom flötet att det inte ger rätt felmeddelande utan bara skriker att det "är något fel"

Om du bara har e-post
Det är inga problem att använda ftp över epost. Faktum är att det ibland kan vara att föredra. Att skicka en ftp-förfrågan via epost är inte så ovanligt som man tror. Alla de stora arkiven på Internet accepterar epost som ett alternativ till en vanlig ftp-session, och du kommer att förstå varför första gången du "sitter fast i bilkön" på väg hem med en fil från en välbesökt arkiv.

Det första du bör göra oavsett om du har för avsikt att skicka efter filer via epost eller inte, är att skicka efter en lista över hundratals ftp-servrar med beskrivningar. Skicka bara ett epost-brev till: mail-server@rtfm.mit.edu och skriv följande som huvudtext (inte i ärenderaden):

   	send usenet/news.answers/ftp-list/sitelist/part1
   	send usenet/news.answers/ftp-list/sitelist/part2
   	... (Rader borttagna) ...
   	send usenet/news.answers/ftp-list/sitelist/part18

Du kan också begära filerna en i taget, vilket kan vara bra med tanke på att de är runt 600 kb styck. Om du hittar någon trevlig ftp-server i listan så kan du skicka ett nytt epostbrev till någon av nedanstående epost-ftp-servrar:

USA:
ftpmail@census.gov
ftpmail@sunsite.unc.edu
bitftp@pucc.princeton.e du
Tyskland:
bitftp@vm.gmd.de
ftpmail@ftp.uni-stuttgart.de
Sverige:
ftpmail@ftp.luth.se
England:
ftpmail@doc.ic.ac.uk
Australien:
ftpmail@cs.uow.edu.au

Vilken du väljer spelar inte så stor roll, men en server som ligger närmare rent geografiskt kommer förmodligen att svara snabbare. I det nya brevet skriver du sedan som huvudtext:

	open <ftp-server>
	dir
	quit

När du gjort detta kommer du att få ett brev tillbaka med en lista över de filer och bibliotek som ligger i toppbiblioteket hos den ftp-server du angett. Se till att du inte skriver ut < eller >-tecknen från exemplet. När du har orienterat dig en smula så tar du hem en fil genom att be epost-ftp-servern att ta kontakt med den ftp-server du vill åt, ställa sig på rätt ställe, och hämta hem den fil du vill ha:

	open ftp.sunet.se
	chdir pub/etext/
	binary
	get README.ps
	quit

Du ser här att du manövrerar ebrevet genom att skriva chdir, som fungerar precis som cd i en vanlig ftp-session. Kom även ihåg att ställa överföringstypen till binär, genom att skriva binary.

Filerna som skickas via epost kommer ibland att kodas på ett sätt som heter uuencode, för att klara av att transporteras på det sättet. Du vet att din fil har blivit uu-kodad, när den börjar något i den här stilen;

	begin 644 tiger.zip
	M4$L#!`H`!@`.`/6H?18.$Z$F@P```@?```,````
	5$5,25@S,34N5%A480I[M!P8;!KL,2P,)!PL).P

Du behöver då ett program som heter uudecode för att konvertera tillbaka filen. Uudecode bör finnas tillgängligt hos din Internet-återförsäljare. Annars finns det olika program till både mac och PC som klara r av detta.

Problemet är att du inte kan hämta hem uudecode via epost om du inte redan har det, eftersom programmet skulle komma fram i uuencode-format!
Hönan och ägget, fast binärt.

Hastighet
Sverige är redan idag begåvat med en av världens snabbaste informationsinfrastruktur. Flertalet nätverk, i till exempel USA, ligger på 12 mb/s, (megabit per sekund) medan Sverige har 34 mb/s från Luleå till Lund. Att hämta hem en fil från en ftp-server i Mellansverige tar ofta kortare tid än att hämta samma fil från en diskett.

[Till början av sidan] [Till artikelförteckningen]