Under den närmaste framtiden lär MS Windows förbli dominerande operativ miljö på PC-datorer. OS/2, Windows NT och UNIX får nöja sig med blygsammare marknadsandelar, förmodligen under 20%, sammanlagt!

Vad är det då för mening med att bry sig om UNIX? Ja, det finns flera anledningar. Den viktigaste är att UNIX redan är ett operativsystem att räkna med utanför PC-världen. UNIX dominerar t ex bland tekniska arbetsstationer, som är vanliga inom industrin, forskningsinstitutioner och högskolor/universitet. Det är även mycket spritt på andra datortyper (inklusive PC-datorer) inom försvaret, förvaltningen och industrin.

En annan anledning är att UNIX har potential att kapa åt sig en väsentlig del av PC-marknaden, även om jag tvivlar på att så blir fallet, inte beroende på att UNIX skulle vara det sämsta av de alternativ som står till buds, utan därför att UNIX-marknaden är för splittrad och för att UNIX-leverantörerna verkar sakna den kraft, den insikt och den beslutsamhet som krävs för att på allvar ta upp striden med främst Microsoft när det gäller operativsystem på PC-datorer. UNIX-leverantörerna har fram till idag kunnat verka i en slags skyddad verkstad och sälja sina UNIX-lösningar till priser som ligger på en helt annan nivå än den som råder i DOS-världen. Detta har gått bra eftersom man närapå haft monopol på de mer krävande miljöer och tillämpningar, där DOS inte haft en chans att konkurrera. Detta håller nu på att ändras i och med att OS/2 och Windows NT kommit på marknaden. Dessa operativsystem, i synnerhet NT, klarar mycket av det som tidigare enbart UNIX förmådde och detta till en kostnad som bara är en bråkdel av vad UNIX-leverantörerna är vana vid att uttaxera från sina kunder. För att inte förlora även denna nisch krävs, förutom en ordentlig standardisering av UNIX, radikala prissänkningar på UNIX-programvara. Båda sakerna har också börjat ske, men inte i tillräcklig omfattning. Sänkta priser innebär samtidigt att lönsamheten minskar och det enda botemedlet är att kraftigt öka antalet sålda system. Detta kräver omställningar som kan vara både smärtsamma och svåra att genomföra.

UNIX i skolan

Att idag förespråka en allmän övergång till UNIX i skolorna skulle bara vara dumt. Däremot finns det mycket som talar för att man bör stifta bekantskap med UNIX i tekniskt/naturvetenskaplig utbildning, liksom i mer omfattande datakurser, främst därför att UNIX är vanligt utanför PC-världen, men också därför att UNIX i sin egenskap av ett fleranvändarsystem gör det möjligt att diskutera och studera mer allmänna egenskaper hos sådana operativsystem.

Ett annat, mer "praktiskt", användningsområde för UNIX är som ett nätoperativsystem, dvs som alternativ till i första hand Novell NetWare.

Olika UNIX-versioner

En möjlighet som bör övervägas om man tänker skaffa ett mer avancerat system, är att köra UNIX i nätverk. Eftersom UNIX är ett fleranvändarsystem kan operativsystemet läggas på en server och vanliga persondatorer utnyttjas som terminaler till UNIX-maskinen (denna lösning kräver terminalemuleringsprogram på PC:na). Med en nätverkslösning behövs inte ens UNIX köras på en PC, utan det går lika bra att som UNIX-dator utnyttja en arbetsstation (t ex en Sun eller en HP) eller en minidator.

I de följande avsnitten presenteras ett antal UNIX-system för PC-datorer. Framställningen är långt ifrån uttömmande, men de flesta smak-, pris- och intresseriktningar bör hitta något passande. Först behandlas några prisbilliga alternativ och sedan redovisas de viktigaste "professionella systemen".

MKS Toolkit

En fördel med MKS Toolkit är att man slipper partitionera hårddisken och liknande. Systemet kan läggas in direkt och de gamla DOS- och OS/2-programmen kan användas precis som vanligt.

MKS Toolkit gör det möjligt att bekanta sig med många aspekter av UNIX. Miljön ger en utmärkt illusion av UNIX, men det finns givetvis även UNIX-aspekter som inte kan "simuleras" med MKS Toolkit. Gränserna för vad som är möjligt att göra fastställs av grundoperativsystemet. Exempelvis är inte bakgrundsprocesser möjliga med DOS-versionen av MKS Toolkit, men väl med OS/2-versionen. De korta filnamnen (i DOS) är annat som MKS Toolkit inte kan göra något åt.

MKS Toolkit är ett ypperligt programsystem för den som vill bekanta sig med UNIX. Det kan även användas i UNIX-kurser (vilket vi, med gott resultat, gjort på vår skola). Det är dock önskvärt att läraren/studieledaren har erfarenheter av "riktig" UNIX för att kunna peka på de skillnader som faktiskt finns.

Anmärkning: Svenska representanter för MKS Toolkit är LinSoft AB i Linköping, som f ö välvilligt försåg artikelförfattaren med ett recensionsexemplar av OS/2-versionen för denna artikel.

Coherent

Coherent baseras inte på den allra senaste UNIX-definitionen, men för den som vill lära sig UNIX spelar det ingen roll. Systemet är förvånansvärt komplett, t ex ingår förutom alla "standardkommandon", även ett fullständigt programutvecklingssystem med C-kompilator, debugger m m. Det enda som saknas är nätverksunderstöd, dvs det går inte att köra Coherent i nätverk. Däremot kan man koppla in terminaler via datorns serieportar och på så vis få ett fleranvändarsystem (för terminalemuleringen kan man t ex utnyttja Kermit).

Hårdvarukraven är moderata: En 386:a med 2 MB internminne och en hårddiskpartition på minst 20 MB. Hårddisken bör vara av IDE- (alla modeller) eller SCSI-typ (Adaptec, Seagate, Future Domain). Systemet fungerar inte med MCA-buss, dvs kan inte användas med en "äkta" IBM.

Linux

I Linux finns det mesta som man kan förvänta sig i ett komplett professionellt system. Exempelvis ingår såväl grafiskt gränssnitt som nätverksprogramvara, liksom flera programspråk (C/C++, BASIC, Smalltalk m m). CD-ROM-versionerna innehåller också hela källkoden till systemet.

Linux är inget för den som vill ha ett körklart system. Användarna förutsätts besitta de kunskaper som behövs för att installera och underhålla systemet. All dokumentation levereras i elektronisk form. Tryckt dokumentation saknas helt (bortsett några sidor installationsanvisningar som brukar bifogas diskettversionerna).

För de mer förfarna, särskilt de som är intresserade av programmering, kan Linux vara en aldrig sinande guldgruva att gräva i. Systemet kan därför passa i mer avancerade datautbildningar, men knappast i elementära UNIX-kurser. Därmed inte sagt att Linux inte duger till detta, men det förutsätter att någon kunnig och intresserad person först ordentligt sätter sig in i systemet.

Hårdvarukraven är större än för Coherent: Ett internminne på 8 MB (eller mer) rekommenderas, även om systemet fungerar med mindre. Hur mycket skivutrymme som behövs beror på hur mycket av programvaran, dokumentationen och källkoden man vill installera. För att få ett väl fungerande system behövs minst 80 MB ledigt hårddiskutrymme, för att får rum med all källkod krävs över 200 MB.

SCO och Interactive

Om systemet ska användas i fleranvändarmiljö blir priserna ungefär dubblerade. För programmeringsverktyg eller andra tillägg får man lägga till ytterligare några tusenlappar.

I båda grundsystemen ingår grafiska gränssnitt baserade på XWindows.

Hårdvarukraven är ungefär lika: 8 MB internminne, 100 MB hårddisk (helst mer).

Båda systemen uppfyller de flesta krav man kan ställa på ett UNIX-system. Mina egna erfarenheter av dem är i det stora hela positiva. Ett minus är dock att de inte baseras på den senaste UNIX-specifikationen.

Solaris

Kraven på maskinvaran är de hårdaste av alla här redovisade UNIX-system: Minst 12 MB internminne (16 MB eller mer rekommenderas), CD-ROM, hårddisk på minst 200 MB och ett SuperVGA-grafikkort (eller bättre).

Tyvärr har jag inga praktiska erfarenheter av Solaris, varför jag inte vågar mig på några mer specifika omdömen.

UnixWare

Mina erfarenheter av UnixWare är obefintliga, varför jag avstår från vidare kommentarer.

(MF i december -93)

Det kan ha sina sidor att införskaffa UNIX och kompletterande programvara, vilket denna fallstudie illustrerar.

Vid vårt vuxengymnasium har vi haft UNIX-kurser under ett antal år. Till en början utnyttjade vi MKS Toolkit, men numera har vi "riktig" UNIX (SCO UNIX). Systemet ligger på en server och körs i ett nätverk som delas med Novell NetWare. PC-datorerna i lektionssalen arbetar som textterminaler mot UNIX-datorn via nätverket.

Systemet har i det stora hela fungerat bra, trots att konfigurationen är ganska komplicerad. De smärre problem vi stött på har gällt terminalemuleringen och utskrift på skrivare. Problemen med terminalemuleringen skulle förmodligen helt kunna elimineras om vi införskaffade professionell programvara för detta (vi har utnyttjat "gratisprogramvara"). Skrivarproblemen hänger samman med att utskrifterna går via NetWare-servern och att NetWare och UNIX-systemet har svårt att "komma överens".

Kursdeltagarna och de inbegripna lärarna har i stor sett varit nöjda med systemet och UNIX-kurserna har varit uppskattade. Vid flera tillfällen har dock elever uttryckt att de skulle vilja se hur grafiska gränssnitt ser ut och fungerar under UNIX. Därför beslöt vi att undersöka möjligheten att tillfredsställa detta önskemål. I vår enfald trodde vi att det skulle gå relativt enkelt och inte kräva några större investeringar, eftersom vi bara behövde komplettera UNIX-systemet med X-Windows-programvara och förse PC-datorerna med X-Windows-emulatorer. Vi misstog oss grovt, inte vad gäller principerna, men väl vad gäller kostnaderna och fick samtidigt en inblick i hur amatörmässigt det kan gå till i UNIX-världen.

Det enklaste borde vara att komplettera det system vi redan hade. Vi kontaktade därför den svenske SCO-representanten Omicron och begärde en offert. Svaret kom snabbt. Efter rabatter skulle kalaset gå på c:a 35000 kr. Detta tyckte vi var dyrt (den största delkostnaden gällde terminalemuleringsprogramvaran) och vi bestämde oss för att utforska andra alternativ.

UnixWare borde kunna vara ett lämpligt val. Med UnixWare skulle förmodligen också problemen med skrivarutskrifterna kunna elimineras, eftersom UnixWare är anpassat till att arbeta ihop med NetWare. Direktkontakten (per telefon) med Novell var mycket uppmuntrande, bl a skulle vi få 70-80% rabatt på Novellprogramvaran. Novell saknade dock terminalemuleringsprogram och hade ingen direktförsäljning och vi uppmanades därför att vända oss till någon auktoriserad återförsäljare.

Följaktligen kontaktade vi Scribona/Office, förklarade våra behov och begärde en offert. Eftersom Office saknade tillräcklig kompetens, vände de sig i sin tur till Connectus, men all kommunikation skedde i fortsättningen via Office.

Efter ett par veckor fick vi den första offerten. Den var mycket lovande, bortsett från att Novell-rabatterna lyste med sin frånvaro. Vi begärde således att detta skulle klargöras och att man skulle kontrollera att det mycket attraktiva priset för XWindows-emuleringen (5500 kr) verkligen gällde för hela installationen (16 maskiner).

Nu följde en lång rad telefonsamtal och faxmeddelanden. Det visade sig vara mycket svårt att få några entydiga svar. Ingen visste egentligen hur det låg till. Innan jag fortsätter redogörelsen vill jag understryka att jag inte finner någon anledning att rikta kritik mot Office-representanten, som lade ned mycket arbete på något som till slut skulle leda till ingenting.

När det gäller rabatter på UNIX-programvaran kunde ingen på Novell ge raka besked. Ibland fanns skollicenser och ibland inte. Det sista budet var att "det inte finns skollicenser, men att man skulle räkna fram detta". Något svar fick vi dock aldrig. Varför en sådan förvirring? Beror det på att Novell har en oklar (eller helt saknar) UNIX-strategi? Är orsaken inkompetens bland Novells representanter och återförsäljare (något som i så fall tyder på brister i vidareutbildningen av personal och återförsäljare)?

Det värsta var dock inte Novell. Nej, dråpslaget kom med emuleringsprogramvaran. Det visade sig att priset (5500 kr) gällde per dator upp till 10 maskiner, varefter licenserna kostade 3995 per styck. Summa summarum 78970 kr för våra 16 maskiner. Skolrabatter fanns inte. Vi skulle alltså betala närmare 80000 kr för programvara som skulle användas ett par gånger per termin för att visa hur grafiska användargränssnitt ser ut och fungerar under UNIX! Godnatt!

5500 kr för ett terminalemuleringsprogram är i sig i svettigaste laget, då man kan få Windows NT för mindre än halva summan och OS/2 för under tusenlappen. Vi skulle t o m kunna få enanvändar- eller tvåanvändarlicenser av de flesta UNIX-system för samma eller lägre kostnad (komplett med grafiska användargränssnitt). Att heller inte ge rabatter förrän vid köp av över 10 licenser understryker att de som satt priserna lever i en helt annan värld än den "normala" PC-världen. Till råga på allt ges inga skolrabatter: Alla programvaruföretag som har kontakt med verkligheten har ju insett att generösa skollicenser inte är en uppoffring, utan faktiskt kan vara ett utmärkt sätt att marknadsföra sina produkter. I UNIX-världen har man uppenbarligen inte förstått detta. Kommer man någonsin att göra det?

Till alla UNIX-leverantörer riktar jag följande uppmaning: Vakna upp och utarbeta en mer genomtänkt och realistisk strategi! UNIX är värt ett bättre öde än att behöva förfuskas av klantiga företag.

(MF i december -93)