Nu börjar det dra ihop sig. Efter tre års tester lovar Telia nu att de ska lansera sin ADSL-tjänst Flexicom till hösten. Men prissättningen är kontroversiell och målgruppen oklar. Och varför har det dröjt så länge?

Det var 1996 som Telia inledde sina prover i Sundsvall med ADSL-tekniken för dataöverföring med flera Mbit per sekund ur det vanliga telefonjacket. Sedan har det varit mer eller mindre tyst fram till nu.

-- Nu har vi lovat att vi ska lansera tjänsten till hösten, och det får vi se till att hålla. Vi räknar med att börja i 20 orter, säger Sven Brejding som är marknadsansvarig på Telia Nära.

Kritikerna har börjat mumla om monopolfasoner, och att Telia i själva verket inte är intresserat av att lansera ADSL, utan i stället vill mjölka så mycket pengar som möjligt ur föråldrade tekniker som ISDN, som ger 64 kbit/s via telenätet.

För Telia har i praktiken monopol på ADSL. Tekniken bygger ju på dataöverföring över de vanliga telefonledningarna till hem och kontor. Och dessa ägs nästan uteslutande av Telia.

-- Vi har inte suttit och tjuvhållit på ADSL. Att det dröjt så länge att lansera det beror till 95 procent på barnsjukdomar hos tekniken. Det är först de senaste åtta månaderna som vi har haft stabil utrustning från tillverkarna, försvarar sig Stig Persson, som varit teknikansvarig för Telias ADSL-projekt under en stor del av testperioden.

-- Det har varit alla möjliga problem. I början gick det inte att prata i telefon samtidigt som man var uppkopplad. Sedan har vi haft rätt mycket störningar på telefonlinjen eller dataöverföringen.

-- Nu är väl det största problemet att det tar för lång tid att synka förbindelsen efter spänningsbortfall, fortsätter han.

Även Sven Brejding poängterar hur omogen tekniken har varit:

-- Det är inte bara olika tillverkares utrustning som har varit inkompatibla med varandra, nya generationer av utrustningen har till och med varit inkompatibel med äldre utrustning från samma tillverkare.

I sina fältprover har Telia testat utrustning från Ericsson, Nokia, Alcatel och Orckit. De olika tillverkarnas utrustning är enligt Stig Persson tekniskt likvärdiga i dag. Vilket delvis beror på att de använder kretsar från samma tillverkare.

-- Vi använder oss av kretsar från Analog Devices och Texas Instruments. I dag är det nästan bara de och Alcatel som tillverkar ADSL-kretsar, berättar Stefan Möller, som arbetar med marknadsföring av ADSL på Ericsson.

Ericsson har lärt sig av erfarenheten att använda kretsar från mer än en tillverkare, vilket visade sig vara tur. I den första versionen av deras ADSL-system från 1996 hade de även räknat med kretsar från Motorola, men Motorola lyckades aldrig leverera dem.

I dag är Ericsson inne på version 2.3 av sitt system ANx-DSL. Till sommaren kommer version 3.0, som bland annat stödjer G.Lite standarden (se artikel på sidan 27).

-- Vi har ställt starkare krav än de flesta andra teleoperatörer på utrustningen. Särskilt Ericsson har haft det tungt i våra tester, berättar Stig Persson.

-- Telia har varit väldigt tuffa med krav på att telefonkvaliteten inte får försämras av ADSL. I första utgåvan av systemet kunde vi också se hur det blev störningar på dataöverföringen när man lyfte och lade på telefonluren, erkänner Stefan Möller.

-- Men nu har vi fått feedback från Telia, där de frågade om det gick att använda våra koncentratorer även till de andra tillverkarnas system. Det kändes positivt, fortsätter han.

I dag har Telia drygt tusen testpiloter av Telia Flexicom i Sundsvall, Göteborg och Stockholm. Testpiloterna får en överföringshastighet på drygt 2 Mbit/s nedströms och 150 kbit/s uppströms. Denna hastighet garanteras fram till närmaste anslutningspunkt mot Internet. Telefonabonnemanget och möjligheten att koppla upp sig mot Internet med vanligt modem räknas också till tjänsten.

För detta får testpiloterna betala 695 kronor i månaden. Utöver detta tillkommer samtalsavgifter för telefon och en trafikavgift på 50 öre per överförd Mbyte data.

Datateknik har deltagit i marknadstestet av Telia Flexicom. Och det är inget tvivel om att tekniken nu är mogen för lansering. Inga störningar på telefonen har märkts. Dataöverföringen går så snabbt som det är utlovat, och är anmärkningsvärt stabil.

Under de månader Datateknik deltagit i testet har det bara varit ett enda tillfälle då det inte gått att ansluta mot Internet på grund av tekniska problem. Visserligen verkar tidsnedkopplingen inte riktigt fungera som den ska, och det har hänt att vi blivit tvungna att logga in igen efter kortare tid än de utsatta 20 minuterna av inaktivitet. Men det har aldrig hänt att vi blivit urkopplade medan vi har varit aktiva. Jämfört med ett vanligt modem är ADSL ett under av tillförlitlighet.

Det är framför allt prissättningen som har väckt mycket ont blod bland dem som deltagit i marknadstestet. Den rörliga avgiften uppfattas som ett stort minus, och 695 kronor är visserligen ett kap för ett småföretag, men på tok för mycket för de flesta hemanvändare.

Frågan är vilka Telia har tänkt sälja ADSL till egentligen.

-- Vi ser det som en kommande tjänst för genomsnittsanvändaren. Jag tror att vi kommer att se en utveckling där folk är beredda att betala allt mer för denna typ av tjänster, men just nu är det litet tidigt, säger Sven Brejding.

Han tror därför på en stegvis modell, där nybörjaren har ett vanligt modemabonnemang, de som känner att de har större krav använder ISDN, och de »avancerade användarna» har ADSL.

-- Vi lanserade ISDN mot privatmarknaden förra året under namnet Duocom, och jag är överlycklig över hur många kunder vi fått hittills. De flesta kunderna är väldigt nöjda. En garanterad hastighet på 64 kbit/s uppfattas som en avsevärd förbättring mot modem, och 274 kronor i månaden för två telefonförbindelser och Internet uppfattas som mycket prisvärt, hävdar han.

De kritiker som är oroliga för att Telia väljer bort ADSL för ISDN får naturligtvis vatten på sin kvarn av Sven Brejdings resonemang, men samtidigt ska man tänka på att Telias försök med Flexicom hittills har varit just marknadsprover, som bland annat syftar till att se hur mycket abonnenterna vill ha och hur mycket de är beredda att betala för det.

-- Det troliga är att det blir olika paket med olika priser. Inte minst för att Flexicom också vänder sig till företag.

Mer än så vill Sven Brejding inte säga, men enligt vad Datateknik erfar talas det om tre olika klasser, »brons silver och guld», där brons troligen kommer att ha pris och prestanda jämförbara med de erbjudanden om kabelmodem som finns idag, silver kanske motsvarar marknadsprovets tjänst, och guld uppemot fyra Mbit per sekund.

Priset är naturligtvis inte bara beroende av hur mycket Telia vill tjäna, utan också av hur mycket utrustningen och nätkapaciteten kostar.

Priset på utrustningen är fortfarande högt, främst på grund av den låga volymen. I slutet av 1998 fanns det bara 80 000 installerade ADSL-linjer över hela världen. Tillverkarna hoppas på ett genombrott i volym, och därmed lägre priser, i år eller möjligen nästa år.

-- Just nu handlar det om att köpa marknadsandelar. Därför är det rätt svårt att ge ett exakt pris på vad systemet kostar, säger Per Wallroth, som arbetar med Nokias ADSL-system.

Stefan Möller på Ericsson tror dock inte att det är själva ADSL-utrustningen som är den stora kostnaden, utan resten av nätet.

-- Kostnaden för ATM-nätet kan bli den verkliga flaskhalsen, anser han, och får medhåll av Sven Brejding på Telia.

-- Priset på nätkapacitet går ner väldigt mycket just nu, men det är fortfarande sträckan från telestationen till Internetservern som driver kostnaderna för systemet.

Stig Persson påpekar dock att det inte är höga priser på nätkapacitet som fördröjt lanseringen av Telia Flexicom.

-- Hade leverantörerna fått sina grejer att fungera i januari 1997 hade säkert tillgången till bandbredd varit ett akut bekymmer för oss. Men de tekniska problemen har ju gjort att vi inte kunnat släppa på tjänsten i vilket fall.

Elias Nordling
elias.nordling@datateknik.se

[Till början av sidan] [Till artikelförteckningen]