![[ Datateknik ]](../bilder/DTlogo.gif)
Peter Magnusson
Begreppet Open Source Software (OSS) har fått en hel del uppmärksamhet på sista tiden. Principiellt är det inte så värst mycket nytt med OSS, det är en bland flera modeller för programutveckling, med diverse för- och nackdelar. Men den är inte ny. Anledningen för uppmärksamheten är snarare att Linux har rönt stor framgång, och många OSS-anhängare anser att just OSS liggar bakom. Detta är i min mening en överdrift.
Att dela med sig av källkod är förstås inget nytt begrepp. Linux bygger vidare på tidigare publika projekt, huvudsakligen Unix och GNU. Unix utvecklades på Bell Labs, då AT&Ts forskningslabb. Eftersom AT&T hade diverse juridiska begränsningar kring vad man fick och inte fick göra så kunde man inte kommersiellt exploatera Unix, och släppte den därför fritt till universitet. Universitet runt om i världen plockade upp Unix-bollen, eftersom det var det enda avancerade operativsystem där källkod fanns att allmänt tillgå. Därmed var Unix redan från början en lämplig plattform för Internet forskning, och Unix och Internet utvecklades i samspel från 70-talet och framåt. Eftersom källkoden för Unix var fritt tillgänglig för forskare, utvecklades och distribuerades det ena unixprogrammet efter det andra på ett liknande sätt. För att juridiskt hantera dylikt utvecklades olika standardlicenser, där de mest kända är »BSD»-licensen från Berkley och »GPL» från GNU-projektet, startat av Richard Stallman på MIT.
Unix blev med tiden kommersialiserad, och företag som Sun växte sig stora på den nya marknaden. Men det kom ingen version för icke-kommersiellt hemmabruk som motsvarade vad universiteten hade tillgång till. Detta ledde till att Linus Thorvalds skrev en egen kärna, och fick draghjälp av andra i samma situation. Unix tog det naturliga steget från forskarna till studenterna. Thorvalds själv visade sig vara duktig på att organisera arbetet. Dessutom var han på ett personligt plan inte speciellt monetärt religös -- det var okay att folk tjänade pengar på hans kod, vilket skulle komma att bli avgörande.
Linux kom således att inbegripa Thorvalds ursprungliga kärna, plus alla möjliga publika program, plus gränssnitt, installationsprogram, och så vidare. »Produkten» Linux växte betydligt fortare än normal accessbandbredd till Internet.
Därmed fanns det en kommersiell potential att helt enkelt förpaketera programvara på CD och sälja till en låg penning. Företag som Red Hat har byggt sin verksamhet på just detta. Dessutom kan man paketera kommersiell programvara, eftersom publika licenser inte »infekterar» över ABI gränser (applikation binary interface)i - något som inte alla Linux paket har börjat utnyttja.
Så fort en intäktsström började sippra in till Red Hat med flera, fanns det möjlighet att lägga mer resurser på installationsprogram, drivrutiner, och dokumentation, vilket nu börjar ge frukt.
Slutligen hade en generation datastuderande fått erfarenhet av Unix från sin utbildning. När så internetrevolutionen tog deras arbetsgivare på sängen, kunde de använda gamla PC burkar för att slänga ihop webservrar. Ganska länge var en Linux PC överlägset kostnadseffektiv i denna roll.
Samtidigt fortsatte Microsoft sin monopolverksamhet, helt opåverkad av en växande antipati hos både datorproffs, dataföretag och amerikanska staten. Företag som IBM, Compaq, Oracle, och så vidare har haft ett växande behov att finna andra lösningar än att vara beroende på Microsoft, samtidigt som diverse svaga företag som Corel behövt en alternativ plattform för att kunna undvika direkt konkurrens med Microsoft.
Samtliga faktorer ledde till att Linux kunde följa Internet-vågen till dagens plats i rampljuset.
Men observera att »open source» bara varit en av flera faktorer i Linux framfart. Arbete på universitet och liknande har i princip krävt någon form av publik licens för att kunna samarbeta, och detta i sin tur har lett till det tekniska underlag som Linux projektet kan kapitalisera på.
Linux har kunnat utgå ifrån Unix: det går att köpa en hög böcker som berättar i detalj hur man skriver ett Unix-liknande operativsystem. En stor del av koden som ligger på en Linux CD idag är ursprungligen gjord av studenter och forskare på universitet runt om i världen, vars utrustning och löner betalats av universiteten, stipendier, studielån, och så vidare, och så vidare. Detta har inte gjorts av hackers på »fritiden». Mycket kvalificerade forskare står för det mesta av det ursprungliga designarbetet.
Jag tycker att det är underbart att det finns ett stabilt operativsystem för PC och laptops. Men open source är bara en del av förklaringen till dess framgång.
Peter S. Magnusson
Peter Magnusson är VD för Virtutech, samt forskare vid Sics.
psm@virtutech.se
http://www.sics.se/~psm
Copyright Datateknik