Operativsystemet Linux är på väg att ge jättarna en match. Stora Microsoft är skakat och smider planer på lämpliga motdrag. Andra leverantörer tar skeden i vacker hand och bekänner sig åtminstone i ord till den öppna och fria Linusvågen.

Datateknik har lyssnat runt på den gryende marknaden för "open-source", det vill säga system som bygger på fri och allmänt tillgänglig källkod, och ställt frågan: Varför valde ni Linux?

-- Det kostar så lite att prova, är det unisona svaret. Kunskapen är i princip gratis, och några gamla överblivna maskiner att testa på har man alltid.

Dagens Linuxanvändare ute i företag och organisationer beskrivs bäst som ett gäng "early adopters". Från början lockade av någon entusiastisk medarbetare. Man provar ett tag -- och fastnar.

Så har Linuxvågen kommit i rullning. Den som började med en intensiv programmeringssommar 1991 för den unge Helsingforsstudenten Linus Thorvalds. Hans filantropiska hackande på ett fritt och oberoende operativsystem (se DT 17/94) växer nu till en massrörelse under mottot: Befria-oss-från-slutna-program!

De är många nu världen över, som "patchar" (lagar) och bättrar operativsystemet Linux, allteftersom buggar och brister upptäcks. Anpassning till processortillverkarnas uppgraderingar och nya tekniska plattformar pågår kontinuerligt.

Vidareutvecklingen av Linux har blivit ett globalt samarbetsprojekt av gigantiska mått, och dess segertåg in spe världen över får etablerade, monopolistiska systemtillverkare att bäva. Microsofts interna Halloween Paper läckte nyligen ut och hamnade till allmän beskådan på Internet (se DT 18/98). Där ligger det som ett påtagligt bevis på hur en av jättarna febrilt letar motstrategier, och kanske lyckas förmå de stora att sluta leden.

Att Linux kommer att ge dem en match är uppenbart. Linuxanpassningar av populära program både för arkivet och skrivbordet aviseras nu i rask takt. Oracle lovar Linuxversioner av sin databas 8 och 8.1 efter nyår. Informix-SE för Linux finns ute som öppen källkod med sikte på Linux, Netscape gör Linuxversioner av sina bläddrar- och serverprogram med början i post- och katalogtjänsterna.

Och det liknar rena uppbrottsstämningen när Corel lovar att endera dagen lsläppa en Linuxversion av sitt ordbehandlingsprogram Wordperfect 8, och den blir gratis. Corel tänker göra detsamma med hela sitt Officepaket, och det är bara en tidsfråga innan alla gör likadant, mer eller mindre av nödtvång.

Men en massmarknad för fria program förutsätter tillgång till professionell support på kommersiella villkor, som de flesta köpare ändå är vana vid. I USA har vakna entreprenörer redan fångat Linuxanvändare i ett stadigt grepp. Programdistributören Red Hat i North Carolina var bland de första att haka på Linuxtrenden, och har nu såväl Netscape som Intel bland ägarna.

Här öppnar sig en chans för duktiga Linuxhackare, på samma sätt som i IKEA-modellen: Köparen förmodas själv skruva ihop delarna till en helhet, men ofta är pusslet så komplicerat att man helst tar hjälp av en erfaren hopsättningskonsult!

Med reservation för omöjligheten att kartlägga exakt hur många som i verkligheten använder Linux gissar bedömare idag på uppemot 7 miljoner. Nya förmodas tillkomma i takt med att kända företagsnamn i branschen deklarerar sin uppbackning av operativsystemet.

Ute på företagen lär många IT-avdelningar redan ha installerat Linuxsystem utan att fråga om lov. Genom att det sällan lämnar några stora, svarta hål i IT-budgeten har man inte behövt blanda in direktörerna. Och på så sätt har Linux kunnat växa till sig i största hemlighet, och lämnat ett stort mörkertal om den faktiska användningen.

Nu när det börjar bli rumsrent kan explosionen bli enorm.

Christer Åkerman

christer.akerman@datateknik.se

Copyright Datateknik