Leif Erlingsson är Linuxprogrammerare. Han är hjärnan och arkitekten bakom kopplingen mellan Internet och Riksskatteverkets 15 000 handläggare. (Fast det vet de inte.) All Internetpost till rsv.se passerar genom Linuxmaskiner.

-Situationen är nog densamma på många håll, säger Leif. Leif Erlingsson har varit online sedan 1988, då han först kom i kontakt med Unix och Internet på Ericsson Telecoms Language and support system laboratory. För tillfället har Leif en tjänst på WM-data, samtidigt som han driver en egen firma, Data Lege, som utför konsultuppdrag på Unix/Linux/Sendmail, helst inloggad via Internet. Leif driver även en mailinglista där man diskuterar affärskritisk användning av Linux.

Dagens datatekniker har lärt sig programmera Unix på Linux och FreeBSD. Det har satt djupa spår, inte minst i attityden till produkter och företag. När de kommer ut i arbetslivet är en hel del dessutom öppet fientliga till Microsoft och Windows NT. Därför har gratisunixar som Linux och FreeBSD börjat ta sig in på dataavdelningarna köksvägen.

Hur många är säkra på att det är en Windows NT-server man kopplar upp sig mot? Många dataavdelningar har mer eller mindre i hemlighet installerat unixservrar som utför Windows NT-tjänster. Varför? För att det är gratis. Gratis är alltid godast. Om RSV skulle använda Windows NT med Exchange kostar bara epostklienterna 1000 kronor per användare. Linux och FreeBSD kostar ingenting. POP3-servern är gratis. Samba, programvaran som utför Windows NT-tjänsterna, är också gratis. Den gör att en unixmaskin på nätet uppfattas som en Windows NT-server av alla Windows 95 som också är kopplade till nätet. Dataavdelningarna spar pengar och det är knappast troligt att någon chef kommer på det, då de skräddarsydda systemen är snabbare och minst lika stabila som något Windows NT-system.

-- Många använder Linux som utvecklingsplattform, för att i ett senare skede flytta systemet till målplattform, det vill säga en annan Unix, berättar Leif. Det sker även i företag som sedan aldrig släpper Linux-versionen till kund.

Linux är det snabbast växande operativsystemet på marknaden idag. Om trenden håller i sig kommer gratisunixar snart att gå om Windows NT i antal licenser.

Det finns många påståenden kring Unix och NT. Tekniskt sett är Windows NT ingen match för Unix. Unix är snabbare då det kan anpassas bättre och därmed få bättre prestanda. Unix kan göras mer kompakt och är mer skalbart.

Sedan finns det mer subtila skillnader. Unix har utvecklats under 30 år. Windows NT har funnits i fem år. Unix finns för alla datorer som finns på marknaden, från speldatorer som Amiga till superdatorer som Cray. Windows NT finns för Intel och Alpha.

Den stora frågan är: på vilket sätt skulle Windows NT vara bättre? Och vilken lösning är billigare i längden? Datorerna kostar. Programlicenserna kostar. Det krävs support-, uppgraderings- och serviceavtal. Maskinvaran måste uppgraderas. Hur är tillgången på teknisk kompetens när man ska rekrytera personal? Om systemen är nere hur mycket kostar det i förlorade intäkter och service? Om systemen har kraschat vad kostar det att återskapa databaser och filsystem och? Om det uppstår kompatibilitetsproblem hur löser man det och vad kostar det?

Rent tekniskt finns det viktiga skillnader mellan Windows NT och Linux. Att återskapa Windows NT från en säkerhetskopia går inte. Windows NT använder en registerfil som gör att man inte kan använda en säkerhetskopia för att återskapa ett system på en ny maskin.

För att rädda ett Unixsystem räcker det med en filsystemskopia. Man kan ta vilken konfigurering som helst och starta om med hjälp av säkerhetskopian. Det enda som behövs är en kopia av /etc-katalogen, och den ryms på en diskett.

För att återskapa en kraschad Windows NT-maskin krävs att man installerar om systemet, konfigurerar det och installerar om all programvara.

Windows NT kan heller inte växa i filsystemet -- man kan inte "mounta" ett filsystem i Windows NT. Man måste installera ett nytt skivminne. I Unix är ett skivminne en resurs, i NT är det en fysisk enhet.

När det kommer till kritan jämför man oftast vilket system som är bäst lämpat att köra Windowsprogram, oftast Microsoft Office. Och då faller givetvis jämförelsen, då Unix inte kan köra Windowsprogram.

Frågan man ska ställa sig är "Hur får jag lättast jobbet gjort?" Problemet för programvaruutvecklare en fråga om ansvar. Hur ska man kunna garantera att systemet fungerar tillsammans med en viss programvara och maskinvara.

-- Vad gäller Linux är situationen klar, även om den är lite annorlunda än man är van vid att hantera ute på företagen. Istället för att bara ha en väg att gå, som med NT, Solaris, AIX, HPUX, Digital Unix, AS400 och så vidare, har man med Linux många vägar. Tack vare att koden är fri kan man köpa support från vem man vill.

Det finns även företag som säljer hela kedjan från hårdvara till operativsystem och garanti plus support, fast kanske inte så mycket i Sverige ännu. Redan har vi ändå några aktörer, som Signum Support som både tar fram Linux-baserade egna produkter och säljer kommersiell Linux-support. De har bland annat byggt stora delar av Östgötabankens hembank på webben. Det finns även flera mindre aktörer, som till exempel Nohup. Även de etablerade Unix-konsultföretagen har börjat ge stöd för Linux.

Internationellt säljer VA Research Linux Systems i USA färdiga Linux-system fullt i klass med de kraftfullaste Sun-servrarna och ned till PC. Som totalleverantör tar de naturligtvis samma ansvar som Solaris, AIX, HPUX, Digital Unix, AS400 och så vidare. Det finns tecken på att även de vanliga PC-försäljarna i USA börjar inse att de tjänar på att kunna sälja färdiga Linux-servrar.

-- När Linux-marknaden i Sverige växer kommer även här dessa support-organisationer att växa upp för att täcka behoven. Marknadskrafterna kommer att se till det.

-- Fördelen med Linux är att man även har andra alternativ. Om man redan äger en server eller vill sätta ihop sin Linux-server själv kan man ta hjälp av det "Hardware-HOWTO" dokument som finns på varje Linux-CD. Själv konsulterar jag alltid detta dokument, samt även Linux-kärnans källkod och dokumentation innan jag köper ny maskinvara. Jag har köpt både färdigkonfigurerade PC med Linux och byggt en själv, samt byggt ut min första Linux-PC på detta sätt, och hjälpt släkt och vänner att komma igång med Linux förstås. Dessutom finns det massor av nyhetsgrupper och mailinglistor på Internet där man kan få hjälp. Om man köper någon väldigt modern pryl kan man ibland behöva söka på webben också efter en speciell styrrutin, som då får länkas in i kärnan. Detta gjorde vi på min förra arbetsplats då kärnan som standard vid den tiden inte hade stöd för det 100 Mbyte Ethernetkort vi ville använda. Det krävde en omkompilering av Linux-kärnan, men innebar inga andra problem.

När man köper ett färdigt Linux-system från någon Linux-leverantör är allt detta redan klart förstås, så om man inte själv vill labba kan det vara det bästa.

En till fördel med Linux jämfört med den övriga PC-branschen är att en Linux-server redan från början har alla standardkomponenter för Internet och webben. Det är en del av operativsystemet. Det innebär att om det inte fungerar och du har köpt ett komplett system med garanti och support, är du skyddad på ett helt annat sätt än om du sitter hemma och totar ihop en server av delar från olika leverantörer.

-- Den enda egentliga nackdel jag hittills har hittat med Linux är att fortfarande alltför få av de riktigt tunga applikationerna säljs för Linux. Det är ingen teknisk fråga, utan helt och hållet marknadsmässiga beslut av Oracle och andra aktörer. Men med ökande användning av Linux i företagskritiska tilllämpningar tror jag att detta kommer att ändras inom en relativt snar framtid.

Redan nu har Corel aviserat WordPerfect Office för Linux. Dessutom har Sun satt sig i styrelsen för Linux International, en organisation som arbetar för att marknadsföra Linux. Sun uppger att man inte har några planer på att skicka med Linux med sina arbetsstationer, även om det finns en Sparcversion av Linux tillgänglig. Däremot tänker Sun stödja utvecklare av kommersiella Linux-produkter som Red Hat och Caldera.

En sak man är rädd för är att Linux förekommer i relativt många olika distributioner, alltså dialekter.

-- Det är aldrig något problem eftersom Linux automatiskt konfigurerar sig vid kompilering på en ny plattform. De stora kommersiella programmen är dock förvånande nog ofta inte alls lika flexibla. Programleverantörerna oroar sig därför för att de kanske kommer att få större underhållskostnader på Linux än på andra plattformar. Jag är övertygad om att även kommersiella programmakarna kommer att lära sig det OpenSource-världen kunnat i 10 år. Sedan finns det ju även vägar att helt kringgå problemet, genom att endast stödja programmet på vissa dialekter som RedHat, Caldera och S.u.S.E.-Linux, ett ganska vanligt val.

Det främsta skälet för att använda Linux är att det är gratis. Men det finns inga gratisluncher. Någon måste alltid betala.

-- Det finns ett stort antal företag som insett nyttan att ha tillgång till den totala källkoden till allt de gör, som använder OpenSource http://www.OpenSource.org) som Linux http://www.Linux.org och GNU http://www.GNU.org och själv gör tillägg och utökningar som sedan återmatas in i de olika programpaketen eller till själva Linux-kärnan.

Allt fler maskinvarutillverkare tillhandahåller styrrutiner för Linux eller publicerar åtminstone specifikationerna så att någon i Linux-kollektivet kan skriva styrrutiner. NASA har genom att utveckla en superparallelldator med Linux bidragit till de CD med "Extreme Linux" från RedHat. Behöver man en superparallelldator på några tiotal maxade PC finns det programvara för 30 dollar från Redhat.

Driften blir billigare med Linux då systemet är mer effektivt. Det kan administreras över nätet eller via webbgränssnitt. Unix är till skillnad från Windows NT ett äkta fleranvändarsystem som tillåter fjärrinloggning på flera olika nivåer. Dessutom går det att logga in i en rent teckenbaserad session via telnet, för att redigera konfigurationsfiler, köra fönsterbaserade verktyg över nätverket med X-Windows eller Java-versioner av systemadministrationsverktyg.

-- Det är i alla lägen möjligt att automatisera varje systemadministrationsuppgift genom att ett program gör inloggningen och åtgärderna, vad de nu kan vara, genom en dialog mellan program och server på telnet-porten. Möjligheterna för en effektiv stordrift av enorma system är ändlösa. Endast den mänskliga fantasin sätter gränserna.

-- Dessutom slipper man tänka på eller administrera licenser. Det är bara att skruva upp om det behövs mer kräm.

Man bör utnyttja Usenet News och även någon mailinglista för information om säkerhetsproblem i programvaror, samt söka information på Internet. Det tar förstås tid, men det finns en omfattande samling FAQer och HOWTOs ute på webben, och hittar man inte svaret i dem får en fråga om Linux i en Usenetgrupp ofta svar inom 15 minuter.

Det är inte för inte som inget kommersiellt företag vann InfoWorld Media Group's omröstning om "Best Technical Support Award 1997". Det gjorde istället användarna på Usenet. Det är på Usenet och Internet man får hjälp utan dyra supportnummer. En av deltagarna i omröstningen gav denna analogi:

"En Microsoft Access kund ringer Microsoft angående ett svårlöst problem. Föreställ er att den Microsoftanställde du talar med visar dig till en Web-sida där du kostnadsfritt kan ladda hem den senaste utgåvan av SQL Server och en kostnadsfri kopia av C++ för att du ska kunna lösa ditt problem, och sedan följer upp detta en vecka senare genom att eposta dig ett program skrivet på hans eller hennes fritid som utökar ditt program på något nytt sätt... -- Omöjligt! Det kommer aldrig att hända! säger du, men denna typ av händelse inträffar i verkligheten hundratals gånger, varje dag i veckan, hela långa året."

Det som kostar extra är förstås att det hör till god ton att själv hjälpa någon annan ibland. En god regel kan vara att hjälpa någon annan en gång om dagen.

-- Man behöver bara tänka på att det inte var så länge sedan man trodde att Internet bara var för socialt missanpassade nördar, vetenskapsmän, prylgalningar och hackare. Internet blev stort för att studenterna lärde sig det på universiteten. I dag lär sig studenterna inte bara Internet utan dessutom Linux. Linux kommer att spridas som en löpeld, och bli mycket stort. Det kommer alltid att finnas Linux-kunniga anställda, men vara betydligt besvärligare att få folk med kompetens på Windows NT, HP-UX eller Solaris.

Nu när år 2000 problematiken är så aktuell bör det vara varje projektledares dröm att kunna söka igenom all källkod. Det kan man med Linux, men inte med andra produkter.

-- Jag tror det är en generationsfråga. Chefer vet inte vad Linux och Internet är, men studenterna som kommer från KTH eller systemvetarlinjen har det hemma i lägenheten.

-- Och vad gäller de gamla stötarna, om de kan någon Unix i dag så har de inga svårigheter med Linux. Men omvänt är det lite besvärligare. Eftersom Linux är så lättanvänt och undviker många av de irritationsmoment man råkar ut för i andra unixar är det inte säkert att en Linux-kunnig student klarar företagets Solaris eller HP-UX server. Jag har lite svårt att bedöma detta då jag började med SunOS, Solaris och HP-UX långt innan jag provade Linux första gången sommaren 1995. Själv började jag med Unix och Internet på Ericsson Telecom redan 1988, så jag är själv en av de gamla stötarna.

I många fall är Linux säkert bättre tekniskt sett, men problemet är att man måste vara modig och kunna marknaden som beslutsfattare om man vågar satsa på Linux. Det är ingen som fått sparken för att de satsat på Microsoft, men skulle man satsa på Linux och det inte fungerar får man nog gå.

-- Så är det ju alltid, att man måste kunna marknaden för att våga satsa på något nytt. Själv tror jag det är bättre för karriären att lyckas med Linux än att misslyckas med Microsoft, så om det är de valen man har vad bör man då välja?

Om man vill se framgångsprojek med Linux finns det massor av goda exempel. Det amerikanska postverket använder 900 Linux-system för att automatiskt läsa av adresserna på brev. Varje system består av fem dubbla Pentium Pro 200 MHz och en enkel Pentium Pro 200 MHz som alla kör Linux. Datoranimeringen av filmen Titanic gjordes huvudsakligen med en Linux-superparallelldator.

Det finns massor av redogörelser i pressen, men den mest tekniskt inträngande är nog artikeln "Linux Helps Bring Titanic to Life" i tidningen Linux Journal. Web-kopia:
http://www.ssc.com/lj/issue46/2494.html

-- Men visst, om man tar ansvaret att pröva teknik som aldrig använts förut i organisationen och det går fel, då står man där med hundhuvudet. Så är det alltid.

-- Därför är det klokt att testa först, och att börja med mindre projekt. Ett misslyckande beror bara på att man läst på för dåligt och inte testat först eller använt maskinvara som inte verifierats för användning med Linux. Verifiera allt eller köp färdiginstallerade Linux-system från en Linuxleverantör. Att bli framgångsrik kräver alltid yrkeskunskap. Reglerna ändras inte för att man använder Linux, bara förutsättningarna.

Som med allt nytt tar några pionjärer de värsta stötarna, men kommer också att bygga den djupaste kompetensen. Därefter kommer de som kanske får den största ekonomiska nyttan av det nya, och sist eftersläntrarna.

Det är bara att bestämma sig. Snart finns det bara biljetter kvar till sista turen, för dem som inte hann med.

Problemet att mäta Linux marknadsandelar är att det är gratis. Det finns ingen som håller reda på hur många som använder systemet. Mest detaljerade marknadsdata har Red Hat Software. Deras undersökning baseras på olika uppskattningar. En del är HTTP-servern Apache, som liksom Linux är gratis. 47 procent av alla Internets servrar använder Apache, det vill säga mer än en miljon. Red Hat Software uppskattar att det minst finns 4,4 miljoner Linuxlicenser i drift och som mest 10 miljoner. Källa: http://www.netcraft.com, http://www.redhat.com/Corel

Jan Sandred

jan.sandred@datateknik.se

Copyright Datateknik