Linux behöver inte vara svårt. Som totala nybörjare kom Anneli Eklund och Anette Carlsson i kontakt med Internet för fyra år sedan. Idag driver de ett eget webbhotell med Linux.

Anneli Eklunds och Anette Carlssons företag Unicom, Una Network i Örebro hade varit en omöjlighet i Linux-branschen för två år sedan.

När Datateknik hösten 1994 intervjuade Linus Torvalds och frågade honom om kommersiella installationer blev svaret enstavigt. En vårdcentral kände Linus till, som körde Linux i stället för X-terminaler. Annars var bilden av den genomsnittlige Linux-användaren en extremt datorintresserad man, mellan tjugo och trettio, som använde all sin vakna tid åt att närläsa källkoden och skriva egna tillägg.

Inte behöver man vara programmeringsexpert för att klara av Linux, det bevisar Unicom. Anette Carlsson (till vänster) och Anneli Eklund hade inte sysslat med programmering innan de startade sitt företag som Internetleverantörer med eget webbhotell. Idag kör de Linux på Internetservern utan problem.

Eklund och Carlsson är levande bevis på att operativsystemet kommit en lång väg sedan dess. För fyra år sedan var de två vanliga datoranvändare som såg de gryende affärsmöjligheterna i Internet. Idag driver de ett företag som Internetleverantörer med eget webbhotell och på servern snurrar Linux.

Kanske var det just för att de var nybörjare som de vågade satsa på Linux: ovetande om de fördomar och förutfattade meningar som hävdar att Unix är svårt och kräver mycket handpåläggning.

Det började 1992 när Anneli Eklund och Anette Carlsson träffades på en kurs för kreativa idéer som ordnades av arbetsförmedlingen. Båda var arbetslösa: Eklund hade tidigare jobbat med ekonomi och markadsföring, Carlsson med personalfrågor och administration.

-- Egentligen syftade inte kursen till att man nödvändigtvis skulle starta eget, säger Anneli Eklund, men vi fick upp ögonen för det här med Internet. Tillsammans började vi lära oss mer om mediet, köpte böcker, undersökte marknaden och pratade med företag.

Efter kursen fortsatte informationssökande med bas hemma i Annelis kök på kvällarna. Då hade båda fått jobb igen, även om det var tillfälligt.

-- Vi förstod ju att det var så arbetsmarknaden skulle se ut, åtminstone här i Örebro, med vikariat och korttidsanställningar, säger Anette Carlsson. Ska man få något långvarigt krävs det nästan att man startar eget. Samtidigt innebär Internetutvecklingen att de arbeten vi hade tidigare förändras. Plötsligt finns det nya sätt att sköta administrationen i ett företag.

Första affärsidén var att skapa en telefonkatalog med Internetadresser, men det visade sig vara för tidigt. Intresset bland företagen var minimalt och situationen komplicerades av att det fanns flera konkurrerande system, som X.400 och Memo.

I stället började de studera de tekniska möjligheterna med Internet och tanken på ett eget webbhotell föddes när de insåg att man kunde skaffa en egen server med fast uppkoppling.

-- Vi läste allt vi kom över och i alla översikter och artiklar listades Linux bredvid de andra operativsystemen, förklarar Anneli Eklund. Men eftersom vi var nybörjare förstod vi också att vi behövde en leverantör som kunde ge oss mycket stöd både under installationen och den fortsatta driften.

De två damerna gick på mässor, pratade med företag och begärde in offerter. Men ingenstans kände de riktigt att de fick det stöd och det intresse de skulle behöva, tills de en dag på en mässa i Stockholm snubblade över en av Linux-leverantörerna i Sverige

-- Det är så klart att kostnaden också spelar roll, påpekar Anette. Speciellt när man är ett litet företag som just ska starta. Vi fick liknande offerter från andra företag som slutade på 800 000 kronor, medan den lösning vi till sist valde gick på en fjärdedel av det priset.

Naturligtvis går det att få Linux helt gratis, men då krävs det att man som användare är beredd att lösa alla problem själv. I skarven mellan den smått kaotiska Linux-utvecklingen och användarna har det därmed uppstått en nisch för företag som lever på att tillhandahålla dokumentation och hjälp kring systemet.

Unicoms leverantör är Signum Support, som också har utvecklat den webbserver som Unicom använder, Readynet.

Att sköta själva webbhotellet tycker varken Anette eller Anneli har varit något problem, trots att de aldrig gått någon kurs i programmering eller Unix-drift. De har naturligtvis läst "the Linux Bible" flera gånger, och sedan lärt sig av sina egna misstag.

-- Alla kommandon står ju i boken tillsammans med några belysande exempel, men vill man göra något annat är det inte alltid självklart hur man ska gå tillväga. Då brukar vi ringa vår leverantör och fråga, berättar Anneli Eklund.

-- Dessutom finns det ju mycket som inte står i boken som man förutsätts kunna. När vi började hade vi ännu bara hunnit lära oss det mest grundläggande, som hur man kopierar till och från diskett och skapar underkataloger.

Det är Anneli Eklund som ägnar sig mest åt programmerandet medan Anette Carlsson sköter marknadsföringen och kontakten med kunderna. Minst halva arbetsdagen brukar ägnas framför datorn för Annelis del: nya användare ska registreras, sidorna ska uppdateras och så vidare.

Readynet löser de flesta problemen, påpekar Anneli Eklund, som inte behöver ge sig ner i Linux-systemet och gräva. Via ett grafiskt gränssnitt går det att sköta det mesta, och Eklund tycker att miljön är bra att arbeta i.

-- Någon gång kan det förstås hända oförutsedda grejor, som att det plötsligt dyker upp en ruta med texten "buggvarning, kontakta leverantören", men det är småkrafs det gäller.

Tidvis är det förstås ändå saker som fattas. När Unicom exempelvis ville erbjuda sina användarne egna domäner (adresser på formen www.företagsnamn.se i stället för att företaget skulle ligga som en underavdelning till www.unicom.se) visade det sig att Readynet saknade stöd för det. Efter en tids väntan var dock tillägget gjort.

-- Programmen utvecklas förstås också hela tiden, påpekar Anneli Eklund och exemplifierar med gränssnittet. För ett halvår sedan var man tvungen att gå in direkt i config-filen för att lägga in nya e-postanvändare medan det nu finns ett grafiskt gränssnitt också för det

Några problem med stabiliteten har de inte haft. Linux-servern har tickat som en pålitlig klocka ända sedan de installerade den i början av 1995. Avbrotten har ofta berott på annat, som när de bytte RAM-minne och det visade sig att det nya minnet var defekt.

Kommunikationen gentemot användarna har också fungerat utan större problem, trots att Unicom kör en Pentium-PC medan många av kunderna sitter på andra plattformar. De användare som vill uppdatera sina sidor själva gör det via ftp.

Men naturligtvis finns det detaljer som påminner dem om att det saknas en stor kommersiell leverantör som driver utvecklingen av operativsystemet i bakgrunden. Anette Carlsson visar mig ett e-brev hon fått från en presumtiv kund i början av veckan, en man som just köpt Microsofts program Frontpage för att göra Internetsidor och som nu söker ett webbhotell där han kan lägga upp dem.

-- Men Frontpage använder EXE-filer som kan inkluderas i html-sidorna, och det stödjer inte Linux. Vi skrev förstås genast till vår Linux-leverantör men de kunde ju inte ge annat svar än att operativsystemet inte stödjer de så kallade Frontpage Server Extensions som krävs för att det ska fungera. Ett par av de andra stora märkena gör det däremot redan: Solaris och IRIX till exempel. Men inte Linux.

I brist på en instans med ansvar för Linux-utvecklingen finns det förstås inte heller någonstans att vända sig med önskemål och påtryckningar eller ens en möjlighet att få reda på när det skulle kunna bli implementerat.

-- Så den här kunden förlorar vi ju, kommenterar Anette Carlsson.

Cecilia Lindemalm

cecilia.lindemalm@datateknik.se

Copyright Datateknik